Panthera & Vale Tudo

I dag har jag tagit tag i det jag skulle, Ford har ju inte kommit hem ännu det har känts så att om jag inte hämtar honom i hans urna så kanske han kommer hem ock är fult frisk, jag har inte orkat att ta tag i det, för jag saknar honom så det går ont. Men i dag ringde jag ock frågade om han har kommit så hon sa hon skulle ringa upp mej senare, så ringde dom ock dom har inte fått några kremeringar på länge, så hon skulle ta tag i det i morgon.. Så nu dröjer det nog inte så länge tills han kommer hem i sin urna. Så har jag försökt att ringa ett företag som har urnor som är en Ängel som man får plats för två askor ock det är ju bra för då får vi ju ha både Fanta ock Ford i den..

Det är så hemmst man har tagit liv av två hundar på några månader som stog så nära ock som var så goda, jag tror att mitt liv har förändrat nu det kommer aldrig att bli som det har varit....

Jag kan höra Ford hemma här ännu när han går över golvet ock att han ligger ock sover ock gör den sucken han gjorde när han låg som var det bästa för honom. Hans spårsele är ännu kvar i bilen jag orkar inte ändra på något ännu, för detta kan inte vara sant, någon man tyckte så mycket om som inte finns han var ju inte så gammal, ock Fanta då hon var bara i början av sin vandring här i livet, varför ska det vara så orättvist??

Men dom har varandra nu där dom är...  Jag saknar er mina hundra....

Kram på er Ford ock Fanta...





Anna